Ont i huvudet? En guide till huvudvärk och behandling

Huvudvärk är enligt WHO en av de vanligaste orsakerna till att människor begränsas i sin vardag. För många innebär det att man tvingas missa skola, jobb och meningsfulla aktiviteter, vilket i förlängningen ofta leder till minskad fysisk aktivitet och försämrad livskvalitet. Förekomsten av huvudvärk har ökat globalt sedan 1990. År 2021 beräknades så många som 40 % av världens befolkning vara drabbade [1].

Olika typer av huvudvärk

De vanligaste formerna av primär huvudvärk är:

• Spänningshuvudvärk (TTH)
• Migrän
• Läkemedelsinducerad huvudvärk – huvudvärk som orsakas av överanvändning av medicin, ofta vanliga huvudvärkstabletter (1).

Det kan vara svårt att själv skilja på dessa då de har flera likheter, och det är inte ovanligt att man lider av en kombination av både TTH och migrän. Att få hjälp med att förstå vilken typ av huvudvärk du har är avgörande, då diagnosen styr valet av en effektiv behandlingsstrategi [1].

Spänningshuvudvärk (TTH)

Enligt WHO är spänningshuvudvärk, även kallad Tension-Type Headache (TTH), den absolut vanligaste typen av huvudvärk. Ungefär 26 % av världens befolkning lever med detta besvär. Det är något vanligare hos kvinnor än män, även om skillnaden är mindre markant än vid exempelvis migrän [2].

Varför får man spänningshuvudvärk?

Tidigare trodde man att enbart spänningar i nacke och huvud var orsaken. Idag vet vi att det är mer komplext. TTH tros grundas i en förändrad känslighet i kroppens smärtsystem. Både perifera faktorer (muskler och vävnad) och centrala faktorer (hur hjärnan och nervsystemet bearbetar smärtsignaler) spelar roll [2].

Symtom vid TTH

TTH delas in i episodisk (mer sällan) och kronisk huvudvärk. Den kroniska formen har ofta en stor negativ påverkan på livskvaliteten. Vanliga kännetecken är:

• Dubbelsidig smärta: Det gör ofta ont på båda sidor av huvudet.
• Karaktär: En pressande eller spänningsliknande smärta (som ett band runt huvudet).
• Intensitet: Mild till måttlig smärta som oftast inte förvärras av fysisk aktivitet.
• Frånvaro av andra symtom: Till skillnad från migrän saknas oftast illamående samt extrem ljus- och ljudkänslighet.

När räknas det som kroniskt?

• Episodisk: Huvudvärk färre än 14 dagar per månad.
• Kronisk: Huvudvärk mer än 15 dagar per månad under minst tre månaders tid [2].

Triggers och orsaker

Orsaken till TTH är multifaktoriell – det är sällan bara en sak som ligger bakom. Faktorer som samverkar kan vara:

• Livsstil: Stress, sömnbrist, depression och ångest är starkt kopplade till ökad smärta.
• Fysiska faktorer: Arbetsmiljö och förändringar i hur nervsystemet bearbetar signaler.
• Kost och triggers: Rökning, alkohol och koffein nämns ofta. Även att missa måltider eller känslighet mot specifika livsmedel (som ost eller choklad) kan påverka, även om detta är individuellt.
• Läkemedelsutlöst huvudvärk: En viktig men ofta förbisedd orsak. Om du tar smärtlindrande tabletter (som NSAID eller paracetamol) 15 dagar i månaden eller mer, riskerar du att medicinen i sig bibehåller huvudvärken [3].

Behandling av spänningshuvudvärk

En effektiv behandling av TTH adresserar ofta flera livsstilsfaktorer samtidigt för att minska känsligheten för smärta [4].

Vad kan du göra själv?

• Huvudvärksdagbok: Genom att systematiskt skriva ner när du har ont kan du identifiera mönster och triggers. Detta ger ökad kontroll och underlättar diagnostiseringen [2].
• Utbildning: Att förstå hur TTH fungerar minskar oro och hjälper dig att hantera besvären.
• Fysisk aktivitet: Styrketräning, konditionsträning eller yoga har visat sig vara effektivt. Det viktigaste är kontinuitet – att hitta en motionsform du trivs med.
• Stresshantering: Aktiva val för att sänka stressnivåerna i vardagen.

Professionell hjälp och Manuell Terapi

Många upplever god hjälp av manuell terapi, såsom osteopati. Forskning visar att behandling kan minska både intensiteten och hur ofta du har huvudvärk.

Genom en personcentrerad vård skapas en behandlingsplan utifrån dina unika förutsättningar och önskemål. En kombination av exempelvis osteopatisk behandling, fysisk aktivitet och stresshantering ökar chansen för ett långsiktigt bra resultat [2, 5, 6].

Referenser:

1. Onan, D., et al., Debate: differences and similarities between tension-type headache and migraine. The journal of headache and pain, 2023. 24(1): p. 92.
2. Pan, L.H., et al., Hallmarks of primary headache: part 2- Tension-type headache. J Headache Pain, 2025. 26(1): p. 164.
3. Ashina, S., et al., Medication overuse headache. Nature Reviews Disease Primers, 2023. 9(1): p. 5.
4. Rabey, M. and N. Moloney, “I Don’t Know Why I’ve Got this Pain!” Allostasis as a possible explanatory model. Physical Therapy, 2022. 102(5): p. pzac017.
5. Silva, C.E.J., et al., Osteopathic manipulative treatment and the management of headaches: A scoping review. Cureus, 2022. 14(8).
6. Tripodi, N., et al., Understanding specific, contextual and non-specific effects in osteopathy. International Journal of Osteopathic Medicine, 2025: p. 100773.

För att få rätt diagnos, lämplig behandling eller råd, boka en tid till mig Andreas Lennartsson: en osteopat i Göteborg.