vad är det som gör ont i knät?

Knäleden är en komplicerad led och smärta kring den kan skapa stora negativa kosekvenser för den som drabbas. Knäsmärta är vanligt och bara rygg och nacksmärta är vanligare [1]. Knät innefattar flera anatomiska strukturer som kan skadas, de vanligaste besvären kring knät är:

• Knäledsartros/Osteoartrit: Den vanligaste ledsjukdomen i världen och ses idag inte som ett broskbesvär enbart utan en sjukdom som drabbar leden i stort [2].
• Patellofemoral smärta: tillstånd som definieras av smärta kring och/eller under knäskålen [3]
• Patellar tendinopati: Också kallat ”hopparknä” och ses mer inom de idrotter där hopp, start/stopp och landningar är en stor del. Smärtan är lokaliserad till knäskålssenan [4].
• Meniskrelaterad smärta: kan ha en traumatisk uppkomst eller vara av åldersrelaterad förändring av menisken. De sistnämnda ses även hos smärtfria personer och behöver inte vara huvudorsaken till smärta. smärtan är ofta lokaliserad längs ledspringan antingen på insidan eller utsidan av knät [1, 2]

Vanliga symtom vid knäsmärta

Knäledsartros:

Uppstår då det finns en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av strukturer i knäleden. Denna drivs av mekaniska, inflammatoriska och metabola faktorer [2]. Vanliga symtom är aktivitetsrelaterad smärta och stelhet som är mer tydlig på morgonen samt efter vila. Denna stelhet vara sällan mer än 30 min. Det kan finnas krepitationer (knäppningar i leden), men detta kan även helt friska smärtfria individer uppleva också, alltså inget enskilt relevant symtom. Över tid en tilltagande funktionsnedsättning som att gå i trappor [2]. Knäleden kan också vid utvecklad artros bli större pga ostefytbildning och ledens rörelseomfång kan påverkas negativt [1]. Funktionella symtom är muskelsvaghet, ostabilitetskänsla och en påverkad balans [5].

Patellofemoral smärta:

Smärta som ofta kommer smygande över tid. Smärtan är diffus och lokaliserad kring och under knäskålen [6]. Smärtan är belastningsrelaterad och då kan aktiviteter där knät belastas i böjt läge vara tydligt extra triggande, exempelvis knäböj, huksittande och löpning. Att gå upp och ned för trappor ses ofta som smärtsamt för den drabbade [6]. Vilovärk är mer ovanligt och besväret uppvisat inte ”uppvärmnings-fenomen” [2].

Patellar Tendinopati ”Hopparknä”:

Likt patellofemoral smärta är besväret belastningsrelaterad och har en smygande debut [3, 4] . Smärtan är tydligt lokaliserad i knäskålssenan som löper från knäskålen ner till tuberositas tibia på underbenet [4]. Det är framförallt aktiviteter som ställer krav på senans örmåga till att fungera som en fjäder som trigagr besvär, detta är hopp, landningar och start/stopp aktiviteter. Smärtan är dosberoende, det innebär att ju mer du belastar senan desto mer smärtar det [7]. Du kan uppleva ett uppvärmningsfenomen där smärtan blir avsevärt bättre efter uppvärmning, men smärtan har ofta en ökad intensitet och känslighet dagen efter [4, 7]. Vid långvariga besvär med hopparknä kan du uppleva att även att sitta stilla med knät böjt kan trigga ömhet eller smärta i senan [7].

Meniskrelaterad smärta:

Smärtan är oftast lokaliserad till ledspringan, antingen på insidan eller utsidan knät. Det kan också finnas tecken på svullnad kring ledspringan vilket kan vara ett viktigt tecken att använda för att skilja på smärta från sena mot smärta relaterat till menisk [2]. Ofta tillskrivs symtom som låsning till menisk men låsningsfenomen kan vara kopplat till besvär och smärta i knäleden och inte bara menisk [2]. Smärtan triggas ofta av aktiviteter som innefattar vridmoment och djupknäböjning [2].

Behandling vid knäsmärta

Knäledsartros:

Första behandlings steget för knäleds artros är baserat på en multimodal interventionsstrategi där träning och stretching kombineras med viktkontroll, utbildning och eventuellt hjälpmedel för att minska smärta och förbättra funktionen hos den drabbade [2, 8]. Smärtlindrande läkemedel kan användas som tillägg för att få kontroll på smärtan, då under kortare perioder då det finns biverkningar på mage och tarm för t.ex. ibuprofen [8]. Gel rekommenderas som första steg då det finns mindre risk för biverkningar [8]. Mer invasiva behandlingsstrategier innefattar injektion av kortison eller PRP och det sista steget där kirurgi kan användas för att göra en knäprotesoperation [2, 9].

Patellofemoral smärta:

Det första steget som är viktigt att våga göra är att dra ner på smärtande/triggande aktiviteter. Smärthanteringsmodellen bör användas, lite smärta är godkänt, men smärtan skall inte bli värre under tiden eller dagarna efter belastning [3, 6]. Smärtan vid detta tillstånd är inte relaterad till någon skada, det blir viktigt att våga vara aktiv men att hantera belastningen för att inte hela tiden trigga smärta. Träningen kan baseras på vad som tolereras och vad du tycker är kul att göra då detta ökar sannolikheten att du orkar förhålla dig till fysisk aktivitet som är av största vikt [6]. Besväret tar tid att bli bra från, kontinuitet och tålamod blir därför två viktiga faktorer för ett lyckat utfall [6].

Patellar Tendinopati:

Behandlingen för ”hopparknä” eller Patellar tendinopati är baserad utifrån att först minska smärta och obehag och sedan gradvis bygga tolerans för belastning. Vad du vill kunna göra är det som kommer att styra vad du behöver göra för att komma tillbaka till önskad nivå [7]. Belastningsmodifiering kan kombineras med statisk belastning för att minska smärta till en början. Där kan även manuell terapi fungera som ett alternativ för att få kontroll på smärtan [7].

Meniskrelaterad smärta:

Det är rekommenderat att träning och utbildning är första steget vid meniskrelaterad smärta [2]. Träningen skall minska smärta och öka funktion hos den drabbade. Även skador på menisken som uppkommit i samband med trauma bör först rehabiliteras med hjälp av fysisk aktivitet. Kirurgiska ingrepp har ingen bättre effekt än träning och kan öka risken för knäledsartos i det längre perspektivet [2]. I de fall där knät är kraftigt påverkat av mekanisk låsning eller att träning inte gett önskvärt resultat efter 3-6 månader skall ortoped bedöma och utvärdera om kirurgi kan vara ett relevant nästa steg. Manuell terapi, som osteopati, kan användas som ett hjälpmedel att förbättra smärtan och rörligheten [2].

Vad du göra själv vid smärta i knät

Du har möjligheter att själv påverka din smärta och funktion med egenvård. Den baseras på en kombination av fysisk aktivitet, utbildning och belastningshantering [3]. Att stärka benen genom styrketräning samt att fortsätta med konditionsträning rekommenderas. Du behöver hitta en nivå som inte gör besvären värre för att sedan gradvis utmana kroppen [3, 5, 8]. Att förstå smärtan och att den inte alltid är ett tecken på skada är av vikt [3]. Knäsmärta är ofta långvarigt och du behöver förstå att kontinuitet och realistiska förväntningar gör det lättare att gradvis återgå till önskad nivå [3]. Använd smärthanteringsmodellen och reflektera över hur du reagerar på olika belastnignar du utsätter dig för. Identifiera aktiviteter som gör smärtan värre och dosera dessa, men låt aktiviteter som inte gör smärtan värre vara kvar på samma nivå [4, 7].

osteopatisk behandling vid knäsmärta

Osteopatisk behandling vid knäsmärta utgår från att hjälpa dig återfå funktion (rörlighet) och förbättra smärtan för att du skall kunna återgå till att kunna belasta knät som är den viktigaste delen av behandling [2]. Den osteopatiska behandlingen kan också innefatta utbildning och förståelse för ditt besvär vilket ger dig mer kontroll som kan hjälpa dig tillbaka till de aktiviteter som ger dig mening. belastning av knät kommer vara viktigt för det förbered din kropp för vad du vill göra. Sen kan belastning se väldigt olika ut beroende på vad du vill, vilka förutsättningar och möjligheter du har. Osteopatisk behndling innefattar behandlingstekniker där leder och muskler behandlas, men du kan också få hjälp med t.ex. tejpning och övningar och en plan som gör att du förstår vad som förväntas och vad du kan förvänta dig.

Då bör du söka hjälp

Det är viktigt att söka professionell hjälp om du upplever ont i knät som är ihållande, försämras över tid eller påverkar din förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Här är några indikationer på när du bör överväga att söka hjälp från en osteopat eller annan kvalificerad vårdgivare:

• Smärtan blir värre trots vila och egenvårdsmetoder.
• Du har svårt att gå eller stå utan smärta.
• Knät är svullet, rodnat eller varmt vid beröring.
• Knäleden svullnar, blir rodnad och varm samt att du får feber eller liknande allmän symtom på sjukdom.
• Du har tidigare haft knäproblem eller skador.
• Smärtan begränsar din rörlighet och påverkar din livskvalitet och dagliga aktiviteter.
• Du har nyligen varit med om en knäskada, till exempel en olycka, en idrottsskada eller en plötslig vridning av knät.

Så kan osteopati hjälpa till

Osteopati är en holistisk och manuell behandlingsform som kan hjälpa till att lindra ont i knät genom att adressera de underliggande orsakerna till smärtan. En osteopat kan använda olika tekniker för att förbättra knät och kroppens funktion som helhet, inklusive ledmobilisering, muskel- och vävnadsbehandling, samt ge råd om övningar och livsstilsförändringar.
Genom att behandla knät och kroppen som en helhet kan osteopati hjälpa till att lindra smärta, förbättra rörlighet, som främjar långsiktig hälsa för att förebygga återkommande knäproblem. Det är viktigt att konsultera en erfaren och kvalificerad osteopat för att få en individuell bedömning och anpassad behandling för ditt specifika fall av ont i knät.

Referenser:

1. Bamania, P., et al., The patient with a painful knee. British Journal of Hospital Medicine, 2024. 85(2): p. 1-10.
2. Duong, V., et al., Evaluation and treatment of knee pain: a review. Jama, 2023. 330(16): p. 1568-1580.
3. Ophey, M., et al., Dutch multidisciplinary guideline on anterior knee pain: Patellofemoral pain and patellar tendinopathy. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 2025. 33(2): p. 457-469.
4. Rosen, A.B., et al., Clinical management of patellar tendinopathy. Journal of athletic training, 2022. 57(7): p. 621-631.
5. Luan, L., et al., Knee osteoarthritis pain and stretching exercises: a systematic review and meta-analysis. Physiotherapy, 2022. 114: p. 16-29.
6. Neal, B.S., et al., Best practice guide for patellofemoral pain based on synthesis of a systematic review, the patient voice and expert clinical reasoning. British Journal of Sports Medicine, 2024. 58(24): p. 1486-1495.
7. Malliaras, P., et al., Patellar tendinopathy: clinical diagnosis, load management, and advice for challenging case presentations. journal of orthopaedic & sports physical therapy, 2015. 45(11): p. 887-898.
8. Wilson, A.T., et al., Train in Pain: A Review of Exercise Benefits and Application for Individuals With Musculoskeletal Pain. Strength & Conditioning Journal, 2025. 47(1): p. 20-32.
9. Alad, M., et al., Unraveling Osteoarthritis: Mechanistic Insights and Emerging Therapies Targeting Pain and Inflammation. Biomolecules, 2025. 15(6): p. 874.