Vad är det som gör ont i foten?

Foten är en komplex struktur vars funktion skall tillåta anpassning till markens förändliga yta men också tillåta stabilitet och kraftöverföring när vi rör oss. Smärta i foten är vanligt och det är vanligast att smärta är lokaliserad till hälen eller hälsenan. Så många som 1/10 är drabbade av hälsmärta [1]. De vanligaste besvären som kan drabba hälen är plantar fasciit (”hälsporre”), hälsenesmärta (i senan eller senansinfästning) och hälkuddesyndrom [1, 2, 3, 4]. Orsaker som t.ex. stressfrakturer är generellt ovanligt hos den allmänna befolkningen, men utgör nästan 20% av smärtbesvären hos elitidrottare (läs även elitmotionärer) [5]. Det är mer vanligt med fotsmärta hos gruppen fysiskt aktiva [4, 5].

vanliga symtom vid fotsmärta

Hälsenesmärta [4, 6]:

• Lokalsmärta vid senan infästning eller 2-7 cm ovanför infästningen.
• Morgonstelhet och smärta. Vanligt att uppleva smärta och stelhet vid de första stegen på dagen eller efter att du suttit still en längre stund.
• Uppvärmningsformen: sensmärta tenderar att bli bättre efter att du värmt upp för att sedan bli värre om du är aktiv länge eller dagen efter du mer fysiskt aktiv än vad du brukar.

Plantar Fasciit ”Hälsporre” [2, 3, 7]:

• Lokalsmärta vid hälbenets undersida
• Första stegen på dagen är ofta väldigt smärtsamma
• Smärtan kan triggas genom att böja tårna uppåt
• Måttlig aktivitet gör symtomen lättare, men fram mot eftermiddagen tilltar smärtan
• Vilovärk kan förekomma på kvällen

Hälkuddesyndrom [1]:

• Smärta centralt under hälen
• Smärtan blir inte bättre av uppvärmning
• Gå på tå känns inget, men att gå med hälisättning provocerar kraftigt smärta
• Ingen morgonstelhet
• Hårda underlag eller barfota gång är mer provocerande

Stressfraktur: [5, 8]

• Skelettspecifik ömhet: smärta när du trycker på det smärtande området på ett ben
• Belastningssmärta som inte har något uppvämrnings fenomen utan smärtan tilltar bara med mer belastning
• Vilovärk och nattsmärta kan vara mer tydligt vid tilltagande besvär
• Värmeökning, svullnad och rodnad kan ibland förekomma över det smärtande området.

Hur behandlas fotsmärta?

Hälsenesmärta [4, 6]:

Hälsenesmärta är ofta ett långvarigt besvär som kräver både tålamod och en god förståelse för hur senan fungerar. Det är viktigt att veta att smärtan i sig inte betyder att senan är på väg att gå av. Tvärtom fungerar smärtan snarare som ett skyddssystem för att förhindra en ruptur (att senan brister).

Det absolut viktigaste steget i behandlingen är att justera den belastning som hälsenan utsätts för, för att sedan successivt bygga upp senans tolerans igen.

Din rehab i tre steg

Behandlingen delas ofta in i tydliga faser där vi anpassar belastningen för att du ska kunna återgå till dina mål:

1. Avlastning och kontroll: Vi hittar en aktivitetsnivå som lugnar ner den akuta smärtan.
2. Successiv uppbyggnad: Vi ökar belastningen stegvis för att göra senan starkare och mer tålig.
3. Målspecifik träning: De krav du ställer på din kropp i vardagen eller din idrott styr hur den sista delen av din rehab utformas.

Hur mycket får det göra ont? Att känna smärta under rehaben och vid belastning är helt normalt och tillåtet. Riktlinjen är att smärtan ska klinga av inom 24 timmar, och att besvären inte ska öka gradvis över tid.

Behandlingsmetoder:

Den primära behandlingen är alltid anpassad träning och belastningshantering. Som komplement kan manuell terapi eller stötvågsbehandling användas för att lindra symtom och stötta din återhämtning. I sällsynta fall, vid mycket långvariga och återkommande besvär, kan kirurgi bli aktuellt.

Obs! Kortisonbehandling har historiskt sett varit vanligt vid sensmärta, men modern forskning och aktuella riktlinjer avråder numera från detta då det kan försvaga senstrukturen på sikt.

Plantar Fasciit ”Hälsporre” [2, 3, 7]:

Behandling av plantar fasciit är ett långvarigt besvär, det är för många självläkande och de allra flesta är besvärsfria inom 12 månader. Konservativ behandling är rekommenderad behandling. Det innebär att avlastning och strukturerad belastning är föredragen rehabilitering.

Konservativ behandling:

Behandlingen innefattar olika delar som tillsammans kan hjälpa dig mot en smärtfri vardag.

1. Stretching av vad och fotsula kan vara ett sätt att känna sig mindre smärtpåverkad.
2. Styrketräning/belastning: Att träna och belasta foten och underbenet med tung styrketräning samt att träna fotens inre muskulatur är bra strategier att öka tolerans och minska smärta i samband med fysisk aktivitet
3. Avlastning: likt senrelaterade besvär bör foten avlastas för att minska smärtan. Detta kan göras med hjälpmedel som tejpning eller med hjälp av inlägg och ortoser.

Som tillägg till den konservativa behandlingen kan manuell terapi och t.ex. stötvåg adderas. Kirurgi kan övervägas i de fall där den konservativa behandlingen inte har gett önskat resultat trots att den utförts på bästa sätt.

Hälkuddesyndrom [1]:

Behandlingen vid hälkuddesyndrom går främst ut på att lindra symtomen. Det gör du genom att avlasta hälen och anpassa de aktiviteter som förvärrar smärtan. Eftersom det saknas tillräckligt med forskning på området finns det ingen enskild behandling som har starkt vetenskapligt stöd.

Saker du kan göra själv:

• Smärtlindring: I ett tidigt skede kan du använda is eller receptfria smärtlindrande läkemedel för att dämpa den akuta smärtan.
• Avlastande hjälpmedel: Använd hälkuddar eller skoinlägg för att få extra dämpning under hälen.
• Tänk på underlaget: Undvik att gå barfota och håll dig borta från hårda underlag som triggar smärtan.
• Tejpning: Att tejpa hälen kan ge snabb smärtlindring i stunden. Tänk dock på att det ändå tar tid för hälkudden att återbygga sin tålighet för belastning.

Viktigt att tänka på: Det är mycket viktigt att få rätt diagnos. Vid hälkuddesyndrom är kortisoninjektioner starkt avrådda (kontraindicerade), eftersom kortison kan leda till atrofi – vilket innebär att hälkudden förtunnas och förtvinar ännu mer.

Stressfraktur: [5, 8]

Behandlingen för en stressfraktur beror helt på vilket ben i foten som har drabbats. Generellt delas de in i lågrisk- och högriskfrakturer.

Lågriskfrakturer (Hälben och mellanfotsben)

Dessa frakturer läker oftast bra och kräver mindre dramatiska åtgärder:

• Aktivitetsmodifiering: Du behöver anpassa och dra ner på de aktiviteter som belastar foten.
• Översyn av livsstil: Det är viktigt att se över faktorer som kost, sömn och den totala mängden fysisk aktivitet för att främja läkningen.

Högriskfrakturer (Båtbenet / Naviculare)

Om fotens båtben är involverat krävs en betydligt mer intensiv behandlingsstrategi eftersom detta ben har sämre blodcirkulation och svårare att läka:

• Strikt avlastning: Foten behöver immobiliseras, och du behöver avlasta helt med hjälp av exempelvis kryckor.
• Gips eller operation: Om frakturen inte läker som den ska kan det bli nödvändigt med gips eller kirurgiskt ingrepp.

Viktigt: Om du har drabbats av en stressfraktur bör du alltid ta hjälp av en vårdgivare. Det säkerställer en säker och kontrollerad återgång till dina vanliga aktiviteter utan risk för bakslag.

egenvård vid fotsmärta

OBS! Om du misstänker stressfraktur bör du uppsöka vårdgivare med kompetens om dessa besvär.

Egenvård vid fotsmärta baseras utifrån kunskap, modifiering av belastning och träning.

1. Belastninghantering och smärtövervakning [4, 6]: modifiera triggande aktiviteter. Ofta kan du behöva minska volymen av t.ex. löpning eller långa dagar på jobbet där du går mycket. Detta är vanliga aktiviteter som kan trigga smärta. Du skall undervika total vila, det har en negativ effekt på belastningtolerans. Att känna smärta vid aktivitet är inte farligt, men kan vara jobbigt. Smärtan skall upplevas hanterbar och lugna ner sig inom 24h efter belastning.
2. Specifik träning[2, 3, 4, 6]: Styrketräning för underben rekommenderas både vid hälsenesmärta och vid plantar fasciit. Statisk och ”Heavy Slow Resistance” kan ha en positiv effekt på tolerans och besvärsbild. Plantar fasciit kan också behandlas med stretch av plantar fascian med god effekt.
3. Symtomlindring och andra hjälpmedel [1, 4]: Du kan ta hjälp av manuell terapi, isbehandling och initialt läkemedel för att lindra smärta. Läkemedel så som Ipren kan användas under en kort period.

osteopatisk behandling vid fotsmärta

Osteopaten kan förutom att lindra smärta och förbättra rörlighet, och återställa funktion. Genom att behandla foten, fotleden och angränsande områden kan vi förbättra fotens funktion och minska smärta. Vi anpassar behandlingen individuellt för att möta dina specifika behov, förutsättningar och besvär. Det kan inkludera en kombination av manuella tekniker, övningar, rådgivning om ergonomi, livsstilsförändringar och andra terapeutiska metoder för att främja återgång till en fungerande vardag.

när bör du söka vård för din fotsmärta?

Du bör söka hjälp från en kvalificerad vårdgivare, som en osteopat, om du upplever något av följande:

• Svår eller långvarig smärta: Om smärtan i din fot är intensiv, långvarig eller inte förbättras med egenvårdsmetoder som vila och att du får symtom så som feber, allmän påverkan bör du söka sjukvård. Om du får hastigt tilltagande svullnad, värmeökning, rodnad utan trauma bör även sjukvård uppsökas.
• Nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning: Om du märker av en nedsatt rörlighet, stelhet eller begränsad funktion i din fot, vilket påverkar din förmåga att utföra vardagliga aktiviteter eller sport, kan det vara en indikation på att det är dags att söka hjälp.
• Försämrad livskvalitet: Om din fotsmärta påverkar din livskvalitet negativt genom att begränsa din rörlighet, förmåga att arbeta, träna eller delta i dina dagliga aktiviteter, kan en osteopat hjälpa dig att hitta lösningar för att förbättra din hälsa och välbefinnande.
• Tidigare skador eller kända medicinska tillstånd: Om du har haft tidigare fotskador eller om du har kända medicinska tillstånd som kan påverka dina fötter, såsom plantar fasciit, hälsporre, artros eller andra kroniska besvär, kan en osteopat erbjuda anpassad behandling och förebyggande vård för att hantera dessa tillstånd.
• En erfaren osteopat kan utföra en grundlig bedömning, ställa en diagnos och utforma en individuell behandlingsplan för att hantera din fotsmärta på ett effektivt sätt. Tidig intervention och professionell vård kan bidra till att förhindra att tillståndet försämras och att du återhämtar dig snabbare.

Referenser:

1. Chang, A.H., et al., What do we actually know about a common cause of plantar heel pain? A scoping review of heel fat pad syndrome. Journal of Foot and Ankle Research, 2022. 15(1): p. 60.
2. Tahririan, M.A., et al., Plantar fasciitis. Journal of research in medical sciences: the official journal of Isfahan University of Medical Sciences, 2012. 17(8): p. 799.
3. Tseng, W.-C., et al., Plantar fasciitis: an updated review. Journal of Medical Ultrasound, 2023. 31(4): p. 268-274.
4. Malliaras, P., Physiotherapy management of Achilles tendinopathy. Journal of Physiotherapy, 2022. 68(4): p. 221-237.
5. Hoenig, T., et al., International Delphi consensus on bone stress injuries in athletes. British Journal of Sports Medicine, 2025. 59(2): p. 78-90.
6. Traweger, A., et al., Achilles tendinopathy. Nature Reviews Disease Primers, 2025. 11(1): p. 20.
7. Monteagudo, M., et al., Plantar fasciopathy: a current concepts review. EFORT open reviews, 2018. 3(8): p. 485.
8. Hoenig, T., et al., Bone stress injuries. Nature reviews. Disease primers, 2022. 8(1): p. 26.