behandling Ont i höften

Smärta i höften är ett vanligt besvär som många lider av. Nära var tredje person över 50 år drabbas av långvarig höftsmärta. Detta besvär kan påverka den drabbade fysiskt, socialt och psykiskt. Detta har stora konsekvenser för personens hälsa. Behandling är generellt positivt och leder till bättre resultat jämfört med att inte göra något.

vad är det som gör ont i höften?

Höftsmärta är ett vanligt besvär och det påverkar den drabbade kraftigt, inte bara fysiskt utan också psykiskt och socialt. Smärta kring höften tillskrivs olika orsaker där de vanligaste är:

Sensmärta sätesmuskler (Gluteus Tendinopati): smärta utsida höft, kallas ibland trochanterit. Smärtan är ofta kring lårbenets stora knöl och kan ibland stråla ner mot knät [1].
Höftledsartros: Bredare och djupare smärta än vid sensmärta. Smärtan är djup och beskrivs ofta formad som ett C längs höftens utsida/framsida. Även här kan smärtan ibland stråla ner mot lår och knä [2]. Artros kan också ge en mer uttalad rörelseinskränkning än vad sensmärta kring höften ger [3].
Femoroacetabulär impingement (FAI): Inklämmning i höften, smärtan är oftast huggande och djup kring ljumske, ibland kring utsida höft. Ibland kan det ge en låsningskänsla i höften [1, 2].
Refererad smärta från ryggen: Smärtan kan upplevas diffus och djup, brännande över rygg, säte och höft. Det kan här vara refererad smärta från ländryggsmuskulatur eller leder alternativt nervrotsirritation. Vid nervrotspåverkan kan också associerade symtom som känsel- och/eller motorisktbortfall kännas av [1].

Vanliga symtom

Symtomen som du upplever ger en första indikation till vilken diagnos du kommer att sätta för just din höftsmärta. Det kan vara ett steg i att förstå vilka typer av behandling som kan vara effektivast för dig.

Gluteus Tendinopati ”yttre höftsmärta”

Smärtan är lokaliserad till höftens utsida. Du kan ofta känna av smärtan kring och på ”trochanter major” den stora lårbensknölen. Smärtan kan komam att stråla ner över låret över tid, dock sällan ner i fot och det följs heller inte av sensoriska eller motoriska bortfall vilket associeras med besvär kopplade till ländrygg och nervrot [1]. Gluteus tendinopati tycks inte heller följas av en uttalad ledstelhet som rapporteras vid höftledsartros [1]. Smärtans karaktär är djup och molande, den kommer ofta smygande över tid. Den är vanligtvis tydligt belastningsrelaterad, det innebär att den triggas av att du belastar höften och det är inte ovanligt med uppvärmningsfenomen. Det innebär att det kan kännas avsevärt bättre efter att du ”värmt-upp”. Smärtan blir i regel värre igen efter en stund eller efter aktiviteten är avslutad. Det finns aktiviteter som beskrivs typiskt triggande: ligga på den smärtande sidan, enbent belastning (stå på ett ben, gå eller springa), gå i trappor eller uppförsbacke samt att sitta länge och/eller med benen i kors [1, 3, 4].

Höftledsartros

Smärtan vid höftledsartros kännetecknas oftast av en gradvis utveckling där smärta och stelhet är de två tydligaste symtomen [1]. Smärtan är mer spridd och djupare än vid Gluteus tendinopati [1]. Ofta kan smärtans utbredning likna ett ”C” runt höftens fram och utsida. Det är vanligt att du har ljumsk- och sätesvärk, denna värk beskrivs då som djup. Även här kan smärtan referera (stråla iväg), då framsida lår ner mot knät. Tidigt i processen är smärtan kopplad till belastning av leden, men över tid kan smärtan bli mer ihållande [1, 3, 4]. Stelheten är ett annat kardinalsymtom. Stelheten är tilltagande och ofta beskrivs morgonstelhet samt stelhet efter att du varit still en stund. Gradvis blir det svårare att böja och rotera höften och det kan komma att påverka aktiviteter i vardagen som blir påverkade av stelheten, t.ex. blir det jobbigare att ta på skor och strumpor samt att klippa tånaglarna. Att börja halta är ett vanligt symtom vid långtgången höftledsartros [1, 2, 3, 4]. Artros förändringar som kan ses på röntgen är vanligt hos de flesta och säger inget om hur påverkad eller hur smärtpåverkad du är. Artros diagnosen sätts utifrån den bredare bilden av sjukdomshistoria, tester och funktionspåverkan. Röntgen kan användas som en del i undersökningen för att utesluta andra orsaker [2].

Femoroacetabulär impingement (FAI)

Symtomen för FAI är oftast relaterade till ljumsken och höftens framsida. Smärtan kan referera till lår eller skinkan [2]. Smärtan beskrivs djup och kopplad till aktivitet eller rörelse. Likt flera andra av besvären kan smärtan tillta över tid och bli mer ihållande [2, 5]. Rena mekaniska fynd kan hos en del påverka symtombilden, det kan vara att höften låser sig, eller knäpper. Dessa symtom tillskrivs möjlig påverkan på ledläppen (Labrum). Rörligheten kring höftleden påverkas också kraftigt och inåtrotation och böjning av höften blir sämre [2].

Refererad smärta från ryggen

Symtom som refererar från ryggen ner kring höft kan vara svåra att särskilja från faktiska besvär kring höften som gluteus tendinopati eller höftledsartros [1, 3]. Smärtan är ofta också djup och diffus och kan vara utbredd över rygg, säte och höftens utsida. Dock är inte stora lårbensknälen öm på samma sätt som vid Gluteus tendinopati. Smärta som orsakas av nervrotspåverkan beskrivs ofta som brännade, skjutande och elektrisk och kan följas av påverkan av känsel så som domningar, myrkrypningar, känselbortfall och/eller förlorad funktion i benet (muskelsvaghet). Nervrotsrelaterade besvär följer också dermatom (hudutbredning) som är typisk för den påverkade nerven och ger oftast också besvär längs benet och ner i foten [1, 3]. Smärtan är i större utsträckning påverkad av belastnign och rörelse av ryggen än va höften (även om det är svårt, kanske omöjligt att särskilja ibland).

Varför har du ont i höften?

Smärta är komplext och det är sällan en faktor som avgör om du får ont, utan det är ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer som till slut ger smärta eller ej [6, 7, 8]. Ofta är mekanisk belastning det som triggar smärta, det kan vara något du lyfter som är tungt eller repetitivt, det kan vara tryck eller sträck som pågår över tid som påverkar kroppen [9]. Det som sedan gör oss mer eller mindre redo/vana/förbereda på belastning är flera andra faktorer kopplade till biologiska faktorer (ålder, metabola faktorer, genetik), psykosociala faktorer (känslomässigtmående, oro, rädsla, bristande socialt nätverk) och livsstilsfaktorer (fysisk inaktivitet, rökning, hög stress, sömnbrist) . Det är en komplex kombination av dessa faktorer som gör oss mer eller mindre benägna att få ont [6, 7, 8, 9].

Behandling vid ont i höften

Behandlingsalternativ för höftsmärta kommer se lite olika ut beroende på den struktur/orsak som tros ligga till grund för din höftsmärta. Gemensamt är att behandlingen i grunden är konservativ och aktiv för de olika besvären.

Gluteus Tendinopati ”yttre höftsmärta”

Fysioterapi och träning: träningen bör utgå från ett individanpassat program där statiskbelastning kan användas till en början då det kan ha en smärtlindrande effekt för dig som drabbats. Den första fasen ritkar sig mer mot att du skall ha mindre ont i vardagen. Den följs sedan av en fas där du går mot att utföra tung kontrollerad styrketräning [1, 10].
Belastningshantering: en viktig del av behandlingen är att dosera de aktiviteter som gör att smärtan tilltar. Dosera eller avstå från aktiviteter som gör smärtan tydligt värre, i den mån det går [1].
Injektioner: Kortison kan för de som haft besvär länge som svarar dåligt på konservativbehandling ge smärtlindring. Kortison kan ha en god effekt på smärtan i det korta perspektivet (6-12 veckor). Även PRP-injektioner är något som har börjat användas, men effekten av detta är inte väl undersökt [11].
Kirurgi: bedöms vara en sista utväg för de som med god kontinuitet utfört konservativbehandling över 6-12 månader [1].

Höftledsartros

Målet vid höftledsartros är att minska smärta, bibehålla funktion i vardagen. Detta görs genom fysisk aktivitet, träning och livsstilsförändringar [12].

Utbildning: Artrosskola som följs av anpassad träning och vid behov rekommenderas viktminskning då denna faktor avsevärt kan förbättra livskvalite hos dig med artrossmärta [6, 12]
Fysisk aktivitet: där planerad och individ anpassad träning med fokus på styrka och rörlighet för muskulatur kring höft och knä är viktigt [13].
Psykosocialt stöd: att ha stöd och förståelse från ett tryggt socialt nätverk är viktigt för den som har besvär med smärta. En del i besväret är att det finns en stor rädsla för att rörelse skall skada leden och då är information som tryggar patienten en stor roll [12].
Kirurgi: Vid långtgången och svår artros där din livskvalite är kraftigt påverkad trots att du genomfört en konservativ behandlingsplan så kan höftplastik (protes) vara ett alternativ som kan fungera väldigt bra för dig [12].

Femoroacetabulär impingement (FAI)

Den konservativa behandlingen är obligatorisk och eventuell kirurgi övervägs endast om du har genomgått en minst 3-6 månader lång behandlingsperiod först [14].

Aktivitetsanpassning: En central del i behandlingen är utbildning och förståelse för besväret. Där utgör anpassning av dina aktiviteter för att inte befinna sig för ofta och för mycket i provocerande omfång, t.ex. djup knäböjning samt inåtrotation i höft [14]. Att anpassa de aktiviteter som är meningsfulla för dig kan göra att du kan fortsätta med en del av dom som en del av din behandling.

Fysisk aktivitet: träning rekommenderas och har visat sig vara bra för återgång till aktivitet. Träningen rekommenderas fokusera på höftens muskulatur, abduktorer, adduktorer, rotatorer samt flexorer för att främja god funktion och ökad livskvalité [14].

Kirurgi: övervägs endast efter utebliven förbättring om du genomfört 3-6 månader med konservativ behandling [14].

Refererad smärta från ryggen

Höftsmärta som refereras från rygg behandlas inom ramen för ospecifik ländryggssmärta eller radikulär smärta, beroende på om nerver är påverkade eller inte [15].

Håll dig aktiv: undvik sängläge och fortsätt vara aktiv i den nivå som smärtan tillåter dig [15].
Utbildning och förståelse: det är viktigt att få information om vad smärta är och vad det inte är. För de allra flesta är det inget farligt/allvarligt som ger dig smärta, även om det gör väldigt ont. Prognosen är god. Att minska rörelserädsla är oro för smärta är viktiga psykologiska faktorer att angripa [15].
Icke-farmakologisk behandling: fysisk aktivitet (träning) är av nytta för dig som har smärta. Utöver som en del i en multimodalbehandlingsplan kan även osteopati (manuell terapi) ha positiv effekt på smärta och funktion [15, 16].
Läkemedelsbehandling: Antiinflammatoriska läkemedel kan användas med minsta effektiva dos, under kortast möjliga tid för att tillåta smärtlindring för att du skall kunna börja röra på dig och vara mindre påverkad av smärtan [15].

Osteopati och höftsmärta

Osteopati är en patientcentrerad profession inom primärvården som bygger på manuell kontakt för både diagnos och behandling. Inom ramen för höftsmärta och relaterade muskuloskeletala besvär syftar ostepatiska tekniker till att främja minskad smärta och förbättrad funktion [16]. Osteopatisk behandling har god effekt på smärta och funktion för dig med muskuloskeletalsmärta och värk, även om det saknas forskning som undersöker osteopatins effekt på höftsmärta går det att anta att osteopati kan utgöra en hjälp då det fortsatt handlar om muskuloskeletalsmärta kring höften [17]. Manuell terapi där osteopati är en del har dokumenterat effekt hos individer med FAI och hos de som har smärta som refererar från ryggen mot höften kan manuell terapi vara en av flera delar i en multimodalbehandlings strategi [14, 16]. Osteopati är ett säkert behandlingsalternativ som kan hjälpa dig, via manuella tekniker och utbildning, till en vardag med mindre smärta [16].

egenvård – Vad du själv kan göra

Ett av de viktiga delarna med egenvård är att öka din självtillit (self-efficacy) och få kontroll. Två viktiga psykologiska faktorer som som avsaknad ökar risken för ihållande besvär [8]. Egenvård kan baseras på följande:

Belastningshantering [1]: Dosera triggande aktiviteter. Det kan innebära att du gör mindre eller i vissa fall avstår aktiviteter som gör att smärtan blir värre. Detta kan vara sitta eller stå för länge, det kan vara att sitta med bene i kors som för många med höftsmärta kan trigga besväret. Men glöm inte andra faktorer som t.ex. stress, få till mer sömn och återhämtning.
Aktivitetsanpassning [1, 4]: Total vila är aldrig rätt väg att gå. Anpassa dina aktiviteter utifrån hur du reagerar på aktiviteterna, förhåll dig till smärtan och hur den förändras under och efter aktivitet. Gör mindre än vad du brukar (våga göra ganska mycket mindre), var nöjd med dig själv och avvakta till nästa dag för att se hur smärtan påverkas av aktiviteten. Hitta en nivå där smärtan är hanterbar och blir bättre över tid. Att känna av lite smärta 1-5 av 10 om den sedan återgår till utgångsvärdet är acceptabelt. Aktivitetens intensitet och volym ökas sedan gradvis för att bygga funktion och tolerans.
LIvsstilsfaktorer [4, 6, 8]: Att se över sin livsstil är också hjälpsamt, men i många fall svårt. Sömn och stress är ofta viktiga faktorer att jobba på att förbättra för att optimera återhämtning, men också minska risken för ihållande besvär. På längre sikt är också din metabolahälsa viktig i relation till smärta, t.ex. är övervikt kopplat till ökad risk för smärta och flera andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

Då bör du söka hjälp

Om du upplever höftsmärta som är långvarig, intensiv eller påverkar din dagliga aktivitet och livskvalitet, bör du överväga att söka hjälp från en vårdgivare, t.ex. osteopat för att minska risken att det skall bli ihållande besvär [1, 4]. Det är också viktigt att söka hjälp från sjukvård om höftsmärtan är plötslig, följs av en skada eller olycka, eller om den åtföljs av andra symtom som feber, allmänpåverkan, rodnad eller svullnad i höftområdet, eller om du har tidigare medicinska tillstånd som kan påverka höftleden [2]. En osteopat kan göra en noggrann bedömning av din höftsmärta och utforma en individuell behandlingsplan för att lindra smärtan och förbättra funktion och välbefinnande [16].
Slutligen kan osteopati vara en effektiv behandlingsmetod för att hantera höftsmärta och dess underliggande orsaker. Genom att använda ett holistiskt och biopsykosocialt tillvägagångssätt tillsammans med manuell terapi kan en osteopat hjälpa till att lindra smärta, öka förståelse, förbättra rörlighet och hjälpa till med ökad funktion. Om du lider av ont i höften, bör du överväga att söka professionell hjälp från en erfaren osteopat för att få adekvat vård och stöd för att återfå din hälsa och livskvalitet.

Referenser:

BEHANDLING

BOKA TID

Andreas Härdner Lennartsson

Osteopat D.O. B.Sc. Sports Science M.Sc. | + posts

Som grundare av Holistic Balance brinner Andreas för att se människan bakom smärtan. Genom att kombinera klinisk expertis med en förståelse för hur livsstil och tankemönster påverkar hälsan, guidar Andreas sina läsare och patienter mot en hållbar återhämtning och en mer balanserad vardag.